RAS-Avelspolicy

Innehåll

Avelspolicy
Historik 
Avel

                      Nuläge                                                      

                      Framtida strategier                                    

                      Rekommendationer                                   

 Hälsa

                      Nuläge                                                      

                      Framtida strategier                                    

                      Rekommenderar                                       

 Målsättning

                      Slutmål                                                     

                      Delmål                                                      

                      Strategi                                                     

 Källor:

  •  §         Hälsoenkät utförd 2003. Utsänd till alla medlemmar rasklubben registrerade senaste 5 åren.
  •  §         Populationsanalys utförd av Per-Erik Sundgren.
  •  §         Data från Genetica Lathunden, tillhandahållen av SDHK
  •  §         Statistik AGRIA, Sveland och Folksam.

  

 Bilagor: 

  •  §         Analys över avel med Löwchen under åren 1992 till 2002                                     

av Per-Erik Sundgren 2003

  •  §         Sammanställning hälsoenkät        av SLC 2003

 

AVELSPOLICY
Gemensam värde-och tankegrund. Gemensamt uttalade ståndpunkter som kan tjäna som ramar i avelsarbetet för uppfödare och hanhundsägare.

Gäller alla uppfödare och hanhundsägare (som lånar ut sin/sina hanar till avel), även de som inte är medlemmar i rasklubben. 

Uppfödare och hanhundsägare inom Löwchen  följer de lagar och förordningar som rör avelsarbete såsom

  • Europarådets konvention till skydd för sällskapsdjur
  • Djurskyddslagen med regler och förordningar
  • SKK:s grundregler
  • SKK:s avelspolicy
  • SDHK:s avelspolicy
  • Rasklubbens RAS-dokument med dess specifika formuleringar rörande avel med Löwchen.

Uppfödare och hanhundsägare inom Löwchen 

  • samarbetar aktivt för rasens bästa.
  • medverkar aktivt till att fakta kring rasen kan insamlas via hälsoundersökningar, enkäter och dylikt.
  • uppmuntrar aktivt valpköpare att deltaga i hälsoundersökningar, enkäter osv.
  • medverkar aktivt till att bevara rasens genetiska mångfald till eftervärlden.
  • medverkar aktivt till att motverka inavel och dess effekter på hundens hälsa.
  • använder ej för unga individer i avel.
  • använder till avel endast mentalt, funktionellt och exteriört rastypiska hundar.
  • undviker extremavel.

 

 

HISTORIK

Löwchen är en numerärt liten ras, inte bara i Sverige utan i hela världen. 1969 ansågs den, enligt Guiness rekordbok, vara världens mest sällsynta hundras. Men tack vare intresserade och engagerade uppfödare har den överlevt och så sakteliga ökat i antal. Avelsutbyte mellan uppfödarna i olika länder har varit och är av största vikt.

Rasen har Frankrike som hemland. Små lejonklippta hundar finns på kopparstick och oljemålningar från medeltiden och framåt. Den första rasstandarden kom 1904.

Löwchen är en sann sällskapshund som under 1600- och 1700-talen var populär bland adeln och de franska hoven. Med sitt tillgivna och alerta sätt uppfyller den väl kraven på en sällskapshund, något som också betonas i rasstandarden.

 

AVEL

Nuläge
Nedanstående populationsdata kommer från ”Analys över avel med Löwchen under åren 1992 till 2002”, gjord av Per-Erik Sundgren samt direkt från Genetica Lathunden genom SDHK/.

Tabell 1. Beräknad inavelsgrad åren 1984 – 2003.

Tabellen ovan visar att inavelsgraden varierar mellan 1,9 och 15,6 procent. Noteras bör dock att de högsta topparna finns under de tidiga åren, vilket inte är förvånande med tanke på rasens population i slutet av 60-talet var så liten att den ansågs som världens mest sällsynta ras. Medelvärdet på 4,71 de senaste 10 åren kan dock ses som ganska lågt med tanke på den smala avelsbasen.

Tabell 2. Inavelsgrad hos enskilda kennlar.

Kennel

      Antal kullar

   Antal valpar

        Inavel% 

 Senastekull

BALLYMOTE

3

6

19,6

1991

BHALGAIRS

1

3

14,6

1990

BLUE HEAVEN'S

28

78

6,4

2003

BRITTBORGENS

4

9

13,2

1998

BUMIR

19

53

1,8

2003

CANDYGOLDS

2

8

13,6

2003

DJURGÅRDEN'S

2

5

2,9

1996

FAIRLAWNS

8

15

7,2

1999

FLIGHTWOOD

1

2

15,6

1986

GOLVRACERS

5

16

6,2

1993

IDA WHO

6

13

11,3

1991

INESTIMABLE

1

3

0

2002

IRISH MIST

13

34

6,3

2002

IZANIA

2

7

5,9

1987

KRÅKSÅNGENS

6

10

8,2

1995

LION DREAM

2

5

1,3

2001

LIONHEART

22

56

13,6

1990

LIONSTUFF

1

2

0

1994

MANZAMAS

2

7

0

1979

ORIGONS

2

7

2,8

1992

SIMBALINE

24

63

3,3

2003

SNICK SNACKS

1

3

16,8

1993

SWE-LIONS

2

4

0

1993

WATER LION'S

3

9

1,3

1991

WESTMOUNT

24

62

8

1997

WIDOO'S

1

1

2,1

2002

Ovanstående tabell visar att inavelsgraden är mycket varierande hos de olika kennlarna. Ser man på de kennlar som varit aktiva de senaste fyra åren (fet stil) så ligger hälften över 6% vilket är en alltför hög inavelsgrad.

Den effektiva avelsbasen beskriver hur närbesläktade de avelsdjur är som kommer till användning och vilken effekt den släktskapen får på förlusten av ärftlig variation i djurstammen. Normalt räknar man med att en ras eller art befinner sig i allvarlig fara för svåra genetiska skador när avelsbasen (den effektiva populationen) underskrider nivån 50.

Tabell 3. Förändring i effektiv population (avelsbas) 1990-2002

År

Kullar

Valpar

Utnyttjad Ne

Tillgänglig Ne

1992

90

182

12

480

1997

93

182

190

203

2002

98

204

79

50

  • 1)       Kullar och valpar räknade 5 år bakåtåt från angivet år.
  • 2)       Ne = effektiv population (avelsbas)

Den genomsnittliga inavelsnivån är påtagligt högre vad som kan rekommenderas. Stegringen i inavelsnivå från 1997 till 2002 redovisas här i form av en kraftigt sänkt effektiv population. Dessutom har man nu hamnat i ett läge där inte heller den tillgängliga avelsbasen är tillfredsställande. De avelsdjur som finns i landet är helt enkelt för närbesläktade.  Om situationen åter skall förbättras är det nödvändigt med nya importer av mindre besläktade hundar. Utan sådana tillskott är den svenska stammen inte kapabel att upprätthålla tillräcklig ärftlig variation för att bevara hälsa och vitalitet.

 

Strategi
För att få ner inavelsgraden till 2,5 procent måste avelsbasen breddas genom att fler individer används i avel. För detta krävs ett aktivt planerande i avelsarbetet av alla inblandade.

  • Ett utökat samarbete mellan uppfödare måste ske på ett professionellt sätt.
  • Flera importer av nya blodslinjer måste göras.
  • Avelsråd skall vara mer aktiv i att stödja och informera uppfödare och hanhundsägare. För att detta skall fungera på bästa möjliga sätt skall denne i största möjliga mån närvara på avelsrådskonferenser mm för egen fortbildning.
  • Information genom t ex tillgänglig statistik och kunskapshöjande artiklar skall kontinuerligt  finnas i rastidning och på hemsida för att hjälpa och uppmuntra uppfödarna.

 

Rekommendationer

  • Även hanar som inte ställs ut bör användas i avel. För att hitta dem kan SKK:s rasdata användas eller avelsråd kontaktas.
  • Uppfödare rekommenderas att inte upprepa kombinationer. Ej heller använda hanar mer än tre gånger och därefter utvärdera avkomma innan hanen används fler gånger.
  • För att se inavelsgrad på planerade kullar kan uppfödare, via klubbens avelsråd, till självkostnadspris använda sig av rasdata i t. ex Genetica lathunden.

 

HÄLSA

Nuläge
En hälsokartläggning har gjorts 2003 genom utskick av enkät till samtliga kända löwchenägare. Av de 273 hundar som registrerades 1992-2002 ingår endast 79 i enkätsvaren. Det motsvarar 28,9 procent. Totalt antal hundar med i enkäten är 139 st där äldsta är född 1980. De flesta hundar som är med i sammanställningen är dock födda efter 1992.

Av enkätsvaren framgår att det finns problem med:

Testikelförluster:

  • §  23 %

Tandförluster och bettfel:

  • § 11% svarade någon typ av bettfel.
  • § 15 % noterade tandförlust.

Procenten är av totala hundar i enkätsvaret dvs 139st.

Samtidigt kan det utifrån enkätsvaren noteras att det är en mycket frisk ras, vilket också stöds av försäkringsstatistik. Ytterst få har drabbats av sjukdomar.

Även mentalt är rasen bra, men enligt enkätsvaren visar någon enstaka hund onormalt beteende.

Information från rasklubben i Tyskland visar att antalet konstaterade fall av PRA ökar.

 

Strategi

  • Bevara rasens goda mentala egenskaper som gör den till en utmärkt sällskapshund. Det görs genom att endast använda mentalt stabila hundar i aveln. Uppmuntra till MH-beskrivning så att Löwchen får en rasprofil på mentalitet. Ett 30-tal hundar rekommenderas minst för att få en säkrare rasprofil.
  • Stödja forskning av bl a PRA inom rasen med t ex blodprov av sjuka och anlagsbärande hundar. 
  • Enkäter – svarsfrekvensen måste öka.

      Det görs genom fortlöpande information i klubbtidningen, på årsmöten och  medlemsmöten.

  • Fortlöpande publicera nya artiklar och information gällande sjukdomar, tester och förebyggande avelsarbete i klubbens använda forum.
  • Undersöka möjligheten att genomföra en begränsad DNA-analys av några tiotal hundar för att fastställa verklig tillgänglig ärftlig variation i rasen. Dels för att ge en bättre grund för avelsrekommendationer än enbart inavelsberäkningar och dels för att fungera som en grund för analys av hur framtida avelsplanering påverkar möjligheterna att bevara ärftlig variation i tillräcklig grad för att hålla rasen frisk och fri från genetiska skador

 

Rekommendationer

  • Alla hundar som används i avel ska ögonlysas kontinuerligt upp till åtta års ålder. Tikar och hanar inom ett år före parning och därefter en gång per år så länge den används i avel. Även de hundar som inte används i avel bör ögonlysas.
  • Tandproblemen ska minskas. Ett steg är att med försiktighet använda hundar med felaktiga bett och inte använda hundar med tandförluster som beror på för trånga käkar.
  • Antalet kryptorchida hundar måste minska. Parning bör ej göras mellan individer där båda tidigare har kryptorchid avkomma.

  

 

MÅLSÄTTNING

Delmål:                

  • Ny avelsanalys och hälsoenkät görs om fem år.

Detta ska upprepas med femårsintervaller för att se att rasen utvecklas i en tillfredsställande riktning när det gäller sundhet och bibehållandet av rastypen.

  • Inavelsgraden måste sänkas så att trendlinjen vänder neråt.

      Om fem år bör medelvärdet vara 3,5 procent, om tio år 3,0 och om 15 år 2,5 procent.

 

Slutmål:

  • Att inavelsgraden skall ner till 2.5

- Denna inavelsgrad är önskvärd inom alla raser. Med större genvariation blir framtida uppfödares arbete med rasens bevarande mycket enklare.

  • Att få alla uppfödare att hälsotesta sitt avelsmaterial.

- Ju större procent av alla djur som testas ju snabbare upptäcks eventuella hälsoproblem.

På detta sätt kan vi stoppa ett hälsoproblem innan det blivit utbrett i för stor del av populationen.

  • Att bevara en stabil ras i hälsa och mentalitet

- En rastypisk löwchen i mentalitet och exteriör samt med god hälsa gynnar både rasen, uppfödarna och den vanliga hundägaren.

 

Strategi
För att hålla RAS-dokumentet levande och se att avelsarbetet går åt rätt håll ska information om RAS, och övrigt som berör avelsarbetet, kontinuerligt ges i klubbtidningen, på års- och medlemsmöten samt på klubbens hemsida
.

 

 

 

HÄLSOUNDERSÖKNING AV LÖWCHEN 2003

Svenska Löwchencirkeln

Svarat på enkäten:

5st uppfödare.

35 st hundägare.

Könsfördelning:

På 42 hela kullar har det fötts totalt 112 st valpar.

Medel 2,67 valpar per kull. Varav ca 45% har varit tikar.

 

Totalt antal hundar med i statistiken :

139st varav 52,5% tikar (47,5% hanar)

Dessa är fördelade på födelseår/antal:

1980-1                               1988-1                               1993-4                               1999-14

1982-1                               1989-3                               1994-4                               2000-10

1985-2                               1990-4                               1996-6                               2001-5

1986-3                               1991-3                               1997-7                               2002-21

1987-1                               1992-2                               1998-6                               2003-2

samt 39st tyvärr utan födelseår.

Av 22 kullar har 4st haft döda valpar inom 8 veckor efter födsel =18,2%

Totalt 61 levande valpar och 5 döda dvs 7,6% av sammanlagda antalet dog.

 

Kastrerade hanar:

Totalt antal svar 54st

Kastrerade:   1,8% (1)

Anledning:.”få bukt med temperament”

 

Steriliserade tikar:

Totalt antal svar 45st

Steriliserade: 8,9% (4)

 Anledning: 4st livmoderinflammation, 1st  besvärliga löp.

 

1. Bett

a. Typ av fel:

Underbett.                          4st.               

Tångbett                            inga             

Ombänt saxbett.               1st.

Ojämnt bett                        10st             

Överbett                             inga             

Skevt bett                          inga

 

b. Tandförluster?   

Totalt antal svar  88st

Vet ej                                  3,4% (3)     

Förlust insiciver:               14,8% (13)                        80,7% svarat inga förluster (71)

Förlust premolarer:          9,1% (8)                             28,4% svarat inga förluster (25)

                                                                 Not. Flertal skrivit frågetecken vid frågan premolarer  

Förlust molarer:                1,1% (1)                             34,1% svarat inga förluster. (30)

 

Total  tandförlust per hund:

mer än en:                         8% (7)

mer än tre:                         1,1% (1)

mer än fem:                       3,4% (3)

 

Kommentarer:

”drog 2 tänder vid 12 år”

”sen med dra valptand så hörntand växte innanför”

”valphörntänder fick dras”                      (2st)

 

2. Fertilitet

Tikar som gått tomma:    2,4% (1)       Totalt antal svar 41st

Tikar med

livmoderinflammation     10,3% (4)     Totalt antal svar 39st

 

Hanar som saknar en testikel                       19,3% (11)

Hanar som saknar båda testiklarna               3,5% (2)

Total testikelförlust          22,8% 

Totalt antal svar 57st.

 

3. Valpning

Kejsarsnitt                         8% (2)          Totalt antal svar 25st.  

Orsak: ”värkarbete upphörde”

Dåligt värkarbete som krävt annan hjälp.            9,5% (2)       Totalt antal svar 21st

Fått dödfödda valpar.      1,7% (3)      Totalt antal svar 18st.

I flera kullar samma tik    12,5% (1)     Totalt antal svar 8st         

Antal döda i medel per kull: 1,4st (5 svar)

 

4. Ögon

Ögonproblem:                  9,3% (9)       Totalt antal svar 96st varav 3st vet ej.

(87,5% svarade nej.)

Vilka problem? 

”Tunnelseende”(ögonlyst vid 2 och 5år).

”Börja se dåligt i mörker vid 14 år” (ögonlyst vid 3år).

”Ögoninfektion, täppt tårkanal”

”Grön starr ett öga vid 14 år”

”Lite rinnande ögon”

”Ögonfransar växer inåt”

”Rinner mycket”

”Rinner väldigt mycket, blir infekterat”

”Ser mycket dåligt vid 11 år”

Ögonlysta                          42,4% (42)   Totalt antal svar 99st varav 5st vet ej.

                                                                 52,5% svarar att hunden inte är ögonlyst. (52)

 

 

Vid vilka åldrar?

2 år               39,5%                                3 år               16,3%

4 år               11,6%                                5 år               16,3%

6 år               2,3%                                   7 år               2,3%

 

                      2 st ERG-testade:             *ua vid 1,5 år

                                                                 *misstänkt PRA , ERG vid 2, 4 och 7 år

Resultat:

Utan anmärkning:             97,6% (41)

PRA                                   2,4% (1)

Katarakt                             inga

Annat                                  inga

 

Kommentarer:

”Hundar ua med mor PRA.”

”Första gången lystes med diagnos misstänkt PRA men veterinär osäker o rekommendera ny lysning som var ua”.

”Veterinär informerade om att hon skulle diagnoserat PRA om hon inte precis gått vidareutbildning och lärt sig skillnad på sjukdom och normalvariation”

 

 

Sjukdomar

Hudproblem                     5,1% (5)       Totalt antal svar 98 varav 1st vet ej.

Ev. diagnos:

”Talgknölar på ryggar kommer och går”.

”Fukteksem tassar.”

”Mycket klåda, ej diagnos”

”Klåda, troligtvis av stress”

”Infektion som blev stora svullnader, försvann med medicinering”

 

Allergi                                2% (2)          Totalt antal svar 98 varav 3st  vet ej.

Typ av allergi:

”Veterinär tror på allergi, ej utredd.”

”Mot visst färgämne i hundgodis”

 

Magproblem                     3,1% (3)       Totalt antal svar 96 varav 1st vet ej.

Symptom/diagnos:

”Mår pyton ca varannan vecka.”

”Stressmage, får upp vatten o godis ibland när han är uppe i varv”.

”Åt något som stoppade allt, bra efter några dygn på djursjukhus”

 

Cancer/tumörer                inga             Totalt antal svar 97 varav 1st vet ej.

 

Hjärtproblem                    3,2% (3)       Totalt antal svar 89 varav 1st vet ej.

Ev. diagnos:

”Förstorat hjärta o blåsljud”.

”Blåsljud-hjärtsvikt vid 9-10”.

”12års åldern”

  

Njurproblem                     2,1% (2)       Totalt antal svar 93 varav 1st vet ej.

Typ av problem:

”vet ej 9år”.

”Efter en uvi – tillfälligt, inga problem nu”

 

Epilepsi                             5,2% (5)       Totalt antal svar 96 varav 1st vet ej.

Första EP-anfallet?          4år, 8år, 5år.

Typ av epilepsi?

”Vet ej,.kom i samband med trafikolycka”

”Vet ej”

 

Dövhet                               3,2% (3)       Totalt antal svar 95 varav 1st vet ej.

Ålder? 13-14år, 14år, 12år.

 

Andra problem med öron?:                  6% (5)          Totalt antal svar 83 varav 1st vet ej.

Vad:

Öroninflammationer          5st (=alla)

 

Infektioner                         10,1% (9)     Totalt antal svar 89 varav 6st vet ej.

Vilken typ:

Tonsilit                               2st

Öroninflammationer          2st

Livmodersinflammation   1st

Uvi                                      1st

Tassar-hud                        1st

Ögon                                  1st

Hudinfektioner                   2st.

 

Skelett

Rygg:                                 8,3% (8)       Totalt antal svar 96st 

Typ av problem:

”diskbråck efter olyckshändelse vid 5år”

”spondylos vid 8-9år,”

”spondylos”

”akut diskbråck vid 7” *2

”skadad vid bilolycka”

”skada vid fall från vindstrappa”

”ryggskott, blev översprungen av schäfer som valp”

”paunskitis vid 6mån”

 

Osteokondros                   inga              Totalt antal svar 91st

 

Patella Luxation               3,3% (3)       Totalt antal svar 91st 

Vid vilken ålder märktes problemen? 1,5år, 2,5år *1,  0.5 *3

 

Höftledsfel                         inga              Totalt antal svar 93st varav 1st röntgad.

 

Andra problem som rör skelett eller rörelser:

 ”brutit tassen, samt fått knä- o höftproblem efter harjakt”.

”skadad framben som blev infektion men läkte”

”Hoppade på ben under uppväxt, bra nu”

*1”knät hoppar ur gropen-låser sig. Förmodat slag mot tillväxtzonen som valp enl. veterinär. Opererad”.

*2”Opererad för 2 utslitna diskar”.

*3”Ej utrett vidare”

     

Mentalitet

(100st svar)

Nervös            4% (4)              Feg                   14% (14)     Lugn           57% (57)

Orädd             60% (60)          Glad                  94% (94)     Livlig          89% (89)

Stressad        1% (1)              Hyperaktiv        3% (3)          Kaxig         21% (21)

Agressiv         3% (3)

Annan beskrivning

”Försiktig.”

”I mina ögon utvecklingsstörd med stora problem utanför hemmet.”

”Väldigt låg och kan vara rädd för vissa saker”

”Slår över när han ska göra något han tycker är riktigt kul, t ex åka bil, agility.

Lugnar sig så småningom. Energisk”

”Skällig”

”Extremt lättlärd, stark dådkraft”

”Lättlärd,personlig”

”Lätt stressad och skäller”

”Stentuff (arbetarhund)”

”Lite osäker ibland”

”Ibland kaxig o harig & ibland go o glad”

 

Övrigt

”Frisk”                                23st noterat 

”Bra temperament”.

”13 år o pigg.” 

”9år o pigg”

”Uppfödare måste se upp med temperament samt bettfel”

”Opererat bort analsäckar efter återkommande problem. Åt Levaxin för hypotyreos”.

”Hastigt dålig vid 12år o fick somna in, antagligen tumör i lungorna”

”Allvarlig leverinfektion vid 13 år, men med koständring ok”

”Ena urinröret växte på fel sida (utsidan) av knipmuskeln, vilket gjorde att hon kissade på sig när hon var avslappnad. Justerades genom operation”

”Korthåriga”                       2st noterat

”Kort svans”                       2st noterat

”Valp avlivad pga gomspalt”

” Ett agressivt beteende började vid 6mån ålder. Accelerade och vid 1år till abnorm agressivitet. Fick av hundpsykolog och veterinär rådet att inget gick att göra. Det enda som kvarstod var tyvärr att ta bort honom vilket skett.”

  

 

”För att komma till källan måste man gå mot strömmen”

 

 

 

Analys över avel med Löwchen under åren 1992 till 2002

 

Förutsättningar

Underlaget för följande analys är SKK´s Rasdata för rasen löwchen. Uppgifter om registreringar, kullar mm baseras på hundar för vilka det finns uppgifter om födelsedatum och föräldrar.

 

Registreringar och inavel

Tabell 1. Födda valpar och beräknad inavel åren 1992-2002

FöddA år

Antal

Inavel %

Stamtavlans djup

1992

29

1,7

4,4

1993

40

4,2

4,7

1994

30

6,4

3,9

1995

25

4,3

4,0

1996

35

2,8

3,7

1997

29

3,4

4,0

1998

32

2,1

4,2

1999

26

5,0

3,9

2000

43

1,4

4,0

2001

28

5,3

4,6

2002

48

4,1

4,9

Totalt / medelvärden

365

3,60

4,2

 

Antalet födda valpar har under åren pendlat kring 30 med en klar uppgång efter år 2000 till i genomsnitt ca 40 valpar per år.

Den genomsnittliga inavelsnivån i rasen, vid varje tillfälle beräknas fem generationer bakåt. Inavelsgraden  varierar kraftigt från som lägst 1,4 % till ett högsta värde av 6.4 %. De båda sista åren i perioden ligger inavelsnivån högt, i genomsnitt 4.7 %. Värdet måste anses vara otillfredsställande högt och skall jämföras med en rekommenderad maximal nivå av 2,5 %. Inavelsstegringar därutöver innebär på sikt allvarliga risker framför allt för hundarnas allmänna hälsa.

Det bör observeras att den verkliga inavelsgraden fem generationer bakåt med stor sannolikhet är något högre än här redovisade värden. Orsaken är, som framgår av tabellens sista kolumn, att stamtavlorna i genomsnitt inte är kompletta för mer än drygt 4 generationer.

 

Avelsbas (effektiv population)

Den beräknade avelsbasen (effektiva populationen) avser inte antalet faktiskt använda avelsdjur. Beräkningarna utgår i stället från den faktiska ökningen av inavelsgraden i den stam av hundar man faktiskt har. Därefter beräknar man hur stor en slumpparad population med lika antal hanar och tikar skulle behöva vara för att inavelsstegringen skulle bli densamma som i den verkliga hundstammen. Det antal man då får fram är måttet på den effektiva populationen eller avelsbasen. Den effektiva avelsbasen beskriver således ur närbesläktade de avelsdjur är som kommer till användning och vilken effekt den släktskapen får på förlusten av ärftlig variation i djurstammen.

Normalt räknar man med att en ras eller art befinner sig i allvarlig fara för svåra genetiska skador när avelsbasen (den effektiva populationen) underskrider nivån 50.

Dataprogrammet LatHunden, Genetica AB, medger också beräkningar av "tillgänglig" avelsbas. Beräkningen baseras på slumpmässiga simulerade parningar för två generationer framåt i tiden. Endast de hundar som verkligen använts som avelsdjur av rasens uppfödare utgör startpunkt för beräkningarna. Vid de simulerade och slumpmässiga parningarna tillåts dock inte parning mellan helsyskon eller föräldrar och avkomma. Programmet tar i övrigt inga andra hänsyn.

 

 Tabell 2. Förändring i effektiv population (avelsbas) 1990-2002

År

Kullar

Valpar

Utnyttjad Ne

Tillgänglig Ne

1992

90

182

12

480

1997

93

182

190

203

2002

98

204

79

50

  • 3)       Kullar och valpar räknade 5 år bakåtåt från angivet år.
  • 4)       Ne = effektiv population (avelsbas)

 

Tabellens värden kan förefalla överraskande och kräver lite kommentarer. I början av perioden var den utnyttjade  avelsbasen mycket låg, motsvarande endast 12 individer i slumpparning, vilket tyder på att en relativt intensiv släktskapsavel bedrevs. Samtidigt fanns det så pass tillgång till obesläktade hundar i stammen att en slumpparning rätt över samtliga tillgängliga avelsdjur skulle ha givit mycket låg stegring av inavelsgraden. Det är detta som ger den mycket höga skattningen av Tillgänglig Ne. Siffran är naturligtvis inte möjlig att upprätthålla under flera generationer av det enkla skälet att stammen är för liten. Det betydligt bättre värdet för utnyttjad avelsbas för åren fram till 1997 torde ha sin grund att man under den perioden bröt med den starka släktskapsaveln och faktiskt sänkte inavelsnivån i rasen. Det får då i sin tur till effekt att inte lika mycket stod att vinna med den simulerade parning som programmet gör vilket leder till att beräknad Tillgänglig avelsbas sjunker. Värdena för år 2002 visar på vad som sannolikt är en mer realistisk nivå i en ras med så pass begränsat individantal som för löwchen. Den genomsnittliga inavelsnivån är påtagligt högre vad som kan rekommenderas. Stegringen i inavelsnivå från 1997 till 2002 redovisas här i form av en kraftigt sänkt effektiv population. Dessutom har man nu hamnat i ett läge där inte heller den tillgängliga avelsbasen är tillfredsställande. De avelsdjur som finns i landet är helt enkelt för närbesläktade.  Om situationen åter skall förbättras är det nödvändigt med nya importer av mindre besläktade hundar. Utan sådana tillskott är den svenska stammen inte kapabel att upprätthålla tillräcklig ärftlig variation för att bevara hälsa och vitalitet.

 

Effekter av inavel på fruktsamhet

En studie av parningstyper för alla kullar födda efter den 1 januari 1992 visar att andelen nära släktskapsparningar, parningar mellan föräldrar och avkomma, helsyskon, halvsyskon, eller med föräldrars syskon eller med  far- och morföräldrar förekommit vid produktion av 5 kullar av totalt 96. Det är en jämförelsevis hög siffradå medeltalet för incestparningar i övriga raser ligger klart under 2 %

Kullstorleken påverkas direkt av föräldrarnas släktskap så att ju närmare besläktade föräldrarna är desto mindre blir kullarna. På grund av de mycket få kullarna efter nära släktskapsparning finns ingen direkt möjlighet att visa på effekterna av incestavel på fruktsamhet. Skillnaden mellan relativt sett obesläktade parningar och parningar mellan hundar som är släkt som kusiner eller motsvarande visar dock på att rasen reagerar som andra hundraser på inavel, d.v.s. med minskad kullstorlek. 

 

Tabell 2. Effekt av nära släktskapsavel på kullstorlek

 

Parningstyp

Antal

Inavelsgrad

Kullstorlek

Relativt obesläktade

81

2,5

2,7

Kusiner och motsvarande

10

10,8

2,1

 

Tyvärr finns inga tillförlitliga registreringar över antalet parningar som krävs per kull. Inte heller finns kompletta uppgifter om ärftliga störningar i rasen. Men allmänt kan sägas att när inavel leder till kraftigare sänkning av kullstorlek så är den sjunkande fruktsamheten som regel åtföljd av ökande svårigheter att få tikarna dräktiga samt av sänkt immunförsvar och andra ärftliga störningar. Effekten är särskilt påtaglig i raser där kullstorleken redan är så låg att någon mer dramatisk sänkning knappast är möjlig.

 

Hanhundsanvändning

Möjligheterna att bevara ärftlig variation i en ras är i betydande grad beroende av antalet för avel tillgängliga handjur och det sätt på vilket de används i avel. Beräkningarna här utgår från att en genomsnittlig hanhund utnyttjas i avel under en period av 4-5 år. För att det då skall vara möjligt att upprätthålla en rimlig bredd i aveln bör ingen hanhund tillåtas att producera med än maximalt ca 5 % av antalet valpar i en generation och helst inte över 2 %. Det lägre värdet bör eftersträvas i raser där registreringstalen medger det.

Vid en registrering av ca 40 valpar per år, räknat med de värden som syns gälla efter år 2000, skulle det för rasen i dag medföra ett en maximal livstidsproduktion kring önskvärt maximum vid ca 10 valpar eller 3-4 kullar per använd hane. OBSERVERA att detta gäller ett maximivärde och således inte skall ses som ett rekommenderat medelvärde. I en situation där många hanhundar dessutom är relativt nära släkt med varandra finns det anledning att ytterligare begränsa användningen av enskilda hanar i avel.

Värdena gäller om aveln helt skulle baseras på hundar i den svenska stammen och utan tillskott av importer. Vid mer regelbunden import av avelshundar kommer den faktiskt tillgängliga populationen att vara större än den i Sverige registrerade. Därmed kan maximigränser för enskilda hanhundars produktion höjas utan att det har en negativ inverkan på den långsiktiga inavelsökningen i rasen. Följande redovisning baseras dock på att avelsarbetet skall planeras inom ramen för de avelsförutsättningar som vid varje tillfälle gäller inom landet.

Av de 88 hanar som använts i avel för att producerat kullar från år 1992 och framåt har 12 stycken 10 valpar eller fler registrerade efter sig. I topp ligger S25533/92 Shimeesha Chocolate Drop med 20 egna valpar och 29 barnbarn.

Därnäst kommer S57438/2000 Blue Heaven's Romance med 17 valpar trots att han är född så sent som i september år  2000. Av naturliga skäl har han ännu inga barnbarn. Rekommenderad maximinivå för antalet barnbarn ligger vid ca dubbla nivån för antalet egna valpar, dvs. vid max ca 20 barnbarn. Någon mer besvärande överanvändning av enskilda hanhundar kan således inte visas. Orsaken till den låga effektiva populationsnivån måste därför snarare sökas i nära släktskap mellan hundar i rasen.

 

Avkommeprövning

I en välplanerad avel är det önskvärt att hanhundar inte tillåts producera mer än ett begränsat antal kullar, i raser med  begränsat antal registreringar maximalt 3 och i övriga raser maximalt 5 kullar, innan resultatet av de första kullarna kunnat utvärderas. Om man både skall ta hänsyn till exteriör och mentalitet, samt dessutom i någon grad gardera sig mot ärftliga sjukdomar och defekter som debuterar först i vuxen ålder, så blir konsekvensen att hanen efter de första  inledande kullarna bör ställas på väntelista i minst 2 år innan man tar ytterligare avkomma efter honom. Hanen själv bör dessutom av samma skäl vara minst 2-3 år gammal innan han används i avel.

En analys över kullar producerade från år 1992 och framåt visar att för 58 kullar fanns det uppgifter om faderns ålder vid kullens födelse. Genomsnittsålder vid första kull var för hanhundarna 1023 dagar eller drygt 2 år och tio månader. Av de 58 hanarna med åldersuppgifter blev 24 fäder till sin första kull före 2 års ålder och 2 hanar före 1 års ålder. Den yngsta hane som i avel var dock inte mer än drygt 10 månader gammal när den första kullen efter honom föddes.

En hunds avelsvärde kan bara bedömas med rimlig säkerhet med ledning av kvaliteten hos den avkomma som produceras. Vill man uppnå förbättringar genom avel måste utvalda avelsdjur i genomsnitt vara bättre i aktuella egenskaper än rasens medelvärde. Det är därför angeläget att man avvaktar med större valpproduktion efter en enskild hane till dess att resultatet av de första kullarna kunnat utvärderas. En sådan utvärdering är knappas möjligt innan valparna nått ca 2 års ålder. För att ett välplanerat avelsarbete skall bli möjligt bär därför en hane i rasen inte få producera mer än högst 3 kullar till att börja med. Därefter bör han stå på väntelista till dess att det är möjligt att värdera avkommans kvalitet både för fysiska och mentala egenskaper. En granskning av produktionen efter de under perioden aktiva hanarna visar att man i huvudsak följt den skisserade principen för valpproduktion.

 

Tikar i avel

Ingen tik har mer än 11 egna valpar födda i 4 kullar. I en ras med så få avelsdjur totalt vore det dock önskvärt att starkare begränsa antalet kullar per tik så att tikar tilläts ge högst 2 kullar under sin livstid.  Det vore den enskilda åtgärd som skulle ha störst inverkan på möjligheten att utöka avelsunderlaget och bevara ärftlig variation i en situation där kontrollen över hanhundsanvändningen redan ser tillfredsställande ut.

 

Släktskap mellan hanar  i avel

 En mer oroande faktor än intensiteten i utnyttjandet av hanhundar är det faktum att flera av de mest använda hanarna är nära släkt. S10639/94 Blue Heaven´s Drakkar Noir (9) och S54554/97 Blue Heaven´s  Issey Miyake (10) är halvbröder och den senare dessutom far till S57438/2000 Blue Heaven´s Romance (17) . S38951/96 Bumir Chouchou (7) och S38949/96 Bumir Comme Cést Beau (11) är helbröder.

De båda hanhundarna S25533/92 Shimeesha Chocolate Drop (20) och Shimeesha Irish Mist (13) är också mycket närbesläktade med tre av fyra far- och morföräldrar gemensamma. Siffrorna inom parantes anger antalet valpar per hane.

Det är rimligt att man gärna vill använda någon son till en framstående hane i avel. Men en omfattande tät släktskap mellan rasens mest använda hanhundar bidrar givetvis till att kraftig minska avelsbasen för den svenska stammen.

 

Veterinär statistik

Av någon anledning genomförs en relativt omfattande ögonlysning av hundar i rasen. Av 47 undersökta hundar förekommer ett fall av PRA och ett fall av en relativt oförarglig form av katarakt. Sammanlagt finns 71 ögonundersökningar registrerade, vilket betyder att ett antal hundar genomgått undersökning vid flera tillfällen. Det kan ifrågasättas om det verkligen finns behov av fortlöpande kontroll av ögon i en ras med så obetydliga redovisade problem med ögondefekter.

 

Övriga veterinära anmärkningar gäller endast en hund med HD-anmärkning.

 

Mentala egenskaper
Totalt finns 109 prov utöver utställningar registrerade i rasen. Den överväldigande delen av proven har genomförts av
en handfull hundar. Resultaten från provverksamheten kan inte ha haft någon väsentlig inverkan på avelsurval eller avelsresultat.

 

Rekommendationer

Det som främst bör uppmärksamma i det framtida avelsarbetet är att den genomsnittliga inavelsökningen är hög och därmed är också den utnyttjade avelsbasen låg. Skulle avelsarbetet i framtiden fortsätta efter de principerna som tillämpats under senare år finns det anledning att befara att rasen inom relativt få generation kommer att drabbas av betydande genetiska störningar.

Om man vill bevara ärftlig variation i liten hundstam är den effektivaste metoden att dels begränsa användningen av enskilda avelsdjur och dels att planera aveln så att man har så lika representation som möjligt för han- och hondjur. Maximalt bevarande av ärftlig variation uppnås när varje föräldrapar får bidra lika mycket till nästa generations avelsdjur. Tekniken kallas att ”hålla familjestorleken konstant” och medför i stora drag en fördubbling av den effektiva avelsbasen. Därtill bör man så långt möjligt undvika att dubblera samma härstamning i avelsdjuren genom att exempelvis använda helsyskon i avel i större utsträckning.

Ärftliga defekter kan bara spridas i en hundstam som en följd av felaktig avelsplanering eller total avsaknad av avelskontroll. I en hundstam, där man omsorgsfullt undviker avel med djur som själva är defekta och dels håller en strikt kontroll över att enskilda avelsdjur inte överanvänds, finns det som regel inga speciella behov av att tillämpa särskilda genetiska hälsoprogram. De mycket låga frekvenserna av ögonanmärkningar vid genomförda undersökningar tyder inte på att rasen skulle vara drabbad av någon högre frekvens av gener med skadeeffekter på ögonen. Om man ändå känner oro för att ögondefekter skulle kunn nå spridning i rasen kan man välja två vägar.

  1. Fortsatta ögonundersökningar av alla tilltänkta avelsdjur.
  2. Strikta begränsningar av enskilda hundars användning i avel

Väljer man A som alternativ utan att samtidigt införa B bör avelsdebuten för enskilda hanar och tikar uppskjutas till ca 3 års ålder då den enda allvarligare ögondefekt som över huvud taget noterats är PRA, en defekt som oftast inte debuterar före vuxen ålder.

Om man verkligen vill uppfylla målsättningen inom SKK att sätta hälsa och mentala egenskaper främst i avelsarbetet så man på något sätt skapa sig en bild av rasens mentala status. För närvarande finns ingen sådan information att tillgå.

Erfarenhet från andra raser visar att uppfödarnas och hundägarnas egen uppfattning om rasens mentalitet inte alltid är helt objektiv. Hundar kan förefalla mentalt stabila i miljöer de är vana vid och bland människor de känner väl men samtidigt reagera med stor rädsla i mer ovana situationer. Det vore intressant att se i vart fall några tiotal hundar av rasen beskrivna enligt Svenska Brukshundklubbens Mentalbeskrivning Hund. Det skulle ge en rätt god bild av rasen i förhållande till andra hundraser då i dag mer än 150 olika raser ingår i den databas över beskrivningsresultat över hundars mentalitet som nu finns.

För löwchen, liksom för all andra raser, vore det dessutom utomordentligt intressant att genomföra en begränsad DNA-analys av några tiotal hundar för att fastställa verklig tillgänglig ärftlig variation i rasen. Det skulle dels ge en bättre grund för avelsrekommendationer än enbart inavelsberäkningar och dessutom fungera som en grund för analys av hur framtida avelsplanering påverkar möjligheterna att bevara ärftlig variation i tillräcklig grad för att hålla rasen frisk och fri från genetiska skador.

 

Sprötslinge den 11 november 2003

Per-Erik Sundgren

 

Adress:

Genetica AB

Sprötslinge

 

 

© SLC | Webmaster: webmaster@slclowchen.se|